Jag skriver i Falukuriren 100828



http://www.dt.se/opinion/insandare/article727324.ece





Den nya smygfascismen


Behöver folk skyddas från politik?

På fler och fler ställen uppträder en missriktad misstro mot politik. Det finns dock en stor risk att denna misstro slår tillbaka på de själva och alla andra.

Allt fler skolor stänger sina portar till demokratiska samtalen och politiken. På många platser vill man inte ha politiker. Politiker uppfattas nästan som gatuförsäljare. Riktigt så enkelt är det dock inte. Det handlar om att värna om de demokratiska samtalen. När man försöker skydda folk från politiken innebär det också paradoxalt nog att man skyddar politiker från folk. Vart din mormor ska bo, ifall ditt barn blir mobbat i skolan, på vilken sida av vägen lyktstolpen ska gå - allt är politik. En grundläggande moderat uppfattning är att politik är för viktigt för att bara lämnas åt politiker. Det behövs alltid mer ifrågasättande, fler idéer och fler diskussioner. Vi måste sänka ribborna för att fler ska kunna vara delaktiga. Ingen görs någon tjänst av att man blir utestängd från demokratin.

Flera gånger stöter man på påståenden om att Sveriges problem skulle lösts för länge sedan om bara M och S samarbetade, men är det verkligen så? Det innebär ju att Sveriges väljare i praktiken bara skulle få ett regeringsalternativ att välja mellan. Ett av det basala argumenten mot demokrati och för diktatur är just att den politiska styrningen blir snabbare och effektivare när man slipper diskutera. I Weimar-Tyskland ansågs de folkvalda bara gräla med varandra, vilket öppnade upp för att folket samlades kring en enda stark ledare - Hitler. Resultatet är högst diskutabelt. Ett samhälle kan aldrig växa utan att nya idéer frodas. Idéer föds och utvecklas ur fria diskussioner. Diktatorer brukar vara väldigt snabba och effektiva på att verkställa befintliga idéer. När den ende ledarens idéer tar slut stannar samhällsutvecklingen. Det finns en anledning till varför Ipoden uppfanns i USA och inte på Kuba, som lever kvar på 50-talet. Dessutom behöver alla diktaturer kostsamma system för att likvidera alla oliktänkande.

Diskussioner ÄR bra. Människor ska inte skyddas från politiker och politiker ska absolut inte skyddas från folket.

Sverige går plus



https://www.riksgalden.se/


Alliansregeringen har trots krisåren under mandatperioden lyckats amortera på statsskulden. 2006 låg skulden enligt Riksgälden på 1 270 miljarder. I slutet av juni 2010 låg den på 1 062 miljarder. I nästan alla andra EU-länder, inte minst Grekland och Storbritannien, stiger skulderna kaosartat. I Sverige går vi  dock plus. Att amortera på statsskulden gör att vi slipper mer av de enorma räntorna. Dessutom är det viktigt att vi inte skjuter över våra skulder på kommande generationer.

Sverige är tillsammans med Finland, Bulgarien och Estland de enda av EU:s 27 länder som 2010 förväntas klara stabilitetspaktens regler för begränsad inflation, statsskuld och budgetunderskott. Arbetslösheten är utan tvekan Sveriges sämsta gren. Trots det ligger den svenska arbetslösheten 2010 enligt Eurostat fortfarande lägre än den för EU i sin helhet och är inte i närheten av Spaniens, Slovakiens eller Irlands massarbetslöshetssiffror.

För Sveriges framgångar kan vi till stor del tacka Alliansregeringen som fört en skattesänkarpolitik för fler jobb så att fler betalar skatt, färre blir bidragsberoende och därmed bättre statsfinanser. Hade Sahlins vänsterexperiment kunnat göra ett bättre jobb?


Debattartikel i Falukuriren 100807



http://www.dt.se/opinion/debatt/article710875.ece


Politikerbloggen 100727



http://www.politikerbloggen.se/2010/07/27/34565/

 

 

Idag skriver jag på TV4 Politikerbloggen med anledning av vänsterpartiernas förslag;

"DEBATT. Att vänstern skulle stå på den lilla människans sida är en myt. Det menar Sebastian Hallberg, ordförande för Muf Siljan, i en debattartikel på Politikerbloggen. “Vänsterpartierna verkar anse att politikens viktigaste uppgift är att konservera gamla maktförhållanden och göra Sverige till ett reservat för de sedan länge rika” skriver han.


Läs artikeln här.


Myten om att vänstern står på den lilla människans sida håller på att falla samman. De flesta punkterna i de rödgrönas konkreta politik syftar till att skapa djupare klyftor och återinföra ett ståndsamhälle. Ur förslagen kan man bland annat uttyda att vänstern tycker att det är för många som kan leva på sin lön, att det är för många som har råd med hushållstjänster, bil, villa, och el och framförallt att det är för lätt att få ett jobb. Vänsterpartierna verkar anse att politikens viktigaste uppgift är att konservera gamla maktförhållanden och göra Sverige till ett reservat för de sedan länge rika.


Alliansregeringen har under mandatperioden infört jobbskatteavdraget. Det har givit låginkomsttagare över tusen kronor mer i plånboken varje månad eller en hel månadslön extra varje år. Framförallt har fler fått möjligheten att kunna leva på sin egen lön. Vänsterpartierna har hela tiden varit emot detta och går till val på att höja skatten för låginkomsttagare till förmån för höjda bidrag för höginkomsttagare. I den rödgröna världsbilden är det tydligen ett problem att för många kan leva på sin lön. Lars Ohly (V) har uttryckt att det är för lätt att bli rik i Sverige. Sanningen är nog den motsatta. Enbart de redan rika tjänar på att arbete blir mindre lönsamt så att överhetens maktpositioner inte hotas underifrån. I ett vänsterexperimentellt Sverige har staten som främsta uppgift att säkerställa att den som fötts som fattig också ska dö som fattig.


Vänsterpartierna vill återinföra den orättvisa fastighetsskatten, som innebar att man fick betala mer skatt beroende på vem man hade som granne och med pengar man kanske inte ens hade. Miljöpartisten Mikaela Valtersson menar rent av att man bör ta lån eller sälja huset för att ha råd att betala fastighetsskatten. Vänsterexperimentets signal är entydig; Sverige ska bli ett överklass-reservat, och är du inte förmögen ska du inte tro att du ska få bo i en fin villa, även om du har råd med själva huset eller kanske rent av bott där i tiotals år.


Alliansen har infört RUT och ROT; skattelättnader för den som anlitar bland annat hushållsnära tjänster eller snickare till renovering. Utöver att detta skapar mängder av nya vita jobb innebär det också att fler får råd med ett nytt kök och att fler får råd med fönsterputsning. De rödgröna har hela tiden varit emot dessa avdrag. De har tyckt att det ändå varit för få normalinkomsttagare som nyttjat tjänsterna så att det vore bäst att åter igen göra de dubbelt så dyra. Hur skulle fler låg- eller medelinkomsttagare få råd med tjänsterna genom att de blev dyrare? Med en vänsterexperimentell regering kommer ett renoverat badrum åter vara förbehållet de besuttna.


De rödgröna vill släcka ner kärnkraftverken. Det provade vi oavsiktligt i vintras. Två av landets tio reaktorer var avstängda till följd av utdraget underhållsarbete, vilket i kombination med kylan orsakade energibrist och skyhöga elpriser. Vem skulle ha råd att bo i ett vänsterexperimentellt Sverige där tio av tio reaktorer är avstängda? Kanske vill vänstern att det ska bli en klassfråga om man ska ha råd att både ha tv: n igång och värme i huset samtidigt.


Vänsterpartierna har föreslagit en höjning av bensinskatten med 49 öre per liter. Miljöpartiet vill helst höja den med två kronor. Det innebär givetvis en katastrof för alla som bor i världen utanför kollektivtrafikens nät. I de rödgrönas Sverige kommer bilberoende familjer att få det allt svårare att få ekonomin att gå ihop samtidigt som ekonomiskt oberoende i storstäder fortfarande obehindrat kommer att kunna nöjesköra sina sportbilar.


De borgerliga partierna håller på att genomföra en skolreform som syftar till att göra skolans uppgift tydligare och lättare att utvärdera. Yrkesprogrammen ska få till uppgift att göra elever anställningsbara. Fler betygssteg och tidigare betyg ska ge eleverna möjlighet att få sina prestationers förhållande till målen mer precist mätta och ge eleverna fler chanser att höja sina resultat innan slutbetyget. Det har varit ett problem att skolan varit för flummig och det har förekommit att elevers läs- och skrivsvårigheter upptäckts först i högstadiet eller gymnasiet. Då har det tyvärr ofta varit för sent att åtgärda problemen och personerna har fastnat i utanförskap. Om vänstern vinner valet har de lovat att avbryta detta reformarbete. Vänsterpartiet har helst velat gå ännu längre i fel riktning och förbjuda läxor och betyg. Det kan bara gynna ungdomar med kontakter. Om alla unga arbetssökande i ett vänsterexperimentellt Sverige har som enda merit en flumutbildning med flummiga eller obefintliga betyg kommer arbetsgivaren alltid att välja att anställa chefens son.


De rödgröna kommer med flera förslag för att bevara gamla maktförhållanden. Färre ska kunna leva på sin lön, färre ska ha råd att betala elräkningarna, färre ska kunna bo i fint hus, köra bil, renovera badrum och färre av arbetarklassens barn ska kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Det viktigaste i rödgrön politik tycks vara att återinföra ståndsamhället så att överhetens ställning inte hotas underifrån. Vänsterexperimentet vill göra Sverige till ett exklusivt reservat för förmögna med tydligare skillnader mellan folk och folk.


Sebastian Hallberg
Ordförande MUF Siljan"


Vapen eller sällskapsdjur?



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7450690.ab


Kamphundar


Danmark förbjöd nyligen helt kamphundraser. Mats Odell (KD) har föreslagit att Sverige på sikt bör gå samma väg.

Jag tycker att det är lite märkligt hur pass sent den här debatten på allvar kommit igång i Sverige. Med jämna mellanrum hör man historier och småhundar som blivit uppätna av galna stridsvagnshundar och tama och snälla kamphundar som helt plötsligt fått frispel och bitit bort kroppsdelar från sina ägare. Vi får ändå komma ihåg att vi lever i ett land där det är förbjudet att röka på krogen, då det kan störa eller skada andra. Vi får heller inte köra bil utan bilbälte. Vem som helst får inte springa runt med kniv. Däremot är det fritt att ta med sig ett djur som är skapat för att vara aggressivt, starkt och farligt ut på stan. Hur konsekvent är det?

Från kamphundägarna hörs en salig blandning av vilda-västern-argument. "Det är inte hundar som dödar, det är dåliga hundägare". På samma sätt pratar skjutgalna amerikaner om att "det inte är vapen som dödar, men dåliga vapenägare". Men skjutvapen är trots allt inte tillåtet hur som helst i Sverige.

Ett mycket märkligt vilda-västern-argument är resonemanget att även pudlar och golden retrievers kan bita ihjäl barn, och därför är kamphundar okej (!?). Det är ju dock lite som att säga att i och med att man kan döda folk med smörknivar och pincetter bör vi tillåta fri försäljning av bazookas. "Bazookas dödar inte, det är människor som dödar". Men risken att du ska ställa till stor skada med en bazooka är betydligt större än med en smörkniv. På samma sätt är risken att en stridsvagnshund som är framavlad för att att vara stark och aggressiv ska ställa till med stor skada större än nån liten chihoahoa.

Däremot vet jag inte om ett totalförbud skulle vara rätt väg att gå. Har man som exempelvis jägare vapenlicens har man ju rätt att äga vapen, förutsatt att dessa förvaras på specifika sätt osv. Kanske borde vi ha någon sorts licens på farliga hundar. Att vilken återfallsförbrytande psykgalning som helst helt oreglerat kan gå och köpa en vapenhund är fel, men att skötsamma människor nekas samma sak är också fel.



Littorin-historien



http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jigenius-aftonbladet-kan-fallas_5000189.svd


Nejen som som inte blev ett nekande

På många sätt är Littorin-historien ganska facinerande. Oavsett om sexköpsanklagelserna är sanna eller inte har de många ingredienser som öppnar upp för spekulation. Dels är brottet preskriberat, så de kommer sannolikt aldrig egentligen utredas. Dessutom står ord mot ord. Lika lite som anklagelserna antagligen någonsin kommer kunna bevisas kan de heller knappast motbevisas. Det öppnar upp för spekulation. Även om det knappast går att bevisa att Gud finns går det heller inte att motbevisa, och därmed har vi miljarder av religiösa i världen.

Sedan är Aftonbladets resonemang jättekonstigt. De säger att de aldrig skulle ha publicerat anklagelserna om Littorin nekat. Som bevis för att han inte nekade har de en video där Littorin på flygplatsen konfronterades. Littorins respons var "nej nej nej" följt av "inga kommentarer". "Nej":en tolkades bort och helt plötsligt menade Aftonbladet att han inte dementerat påståendet och det var fritt fram att publicera.

Riktigt vad som egentligen hänt kommer vi nog inte få reda på, men kaotiskt verkar det i alla fall ha varit.

Låt statschefen föreslå regeringschef



http://aftonbladet.se/nyheter/article5909174.ab
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3608235.svd



Statschefens roll




Ett uppstädande av flumm-statsskicket

Tidigare i veckan motionerade den moderata riksdagskvinnan Annicka Engblom om att låta kungen utse statsminister. Det är i grund och botten inte annat än rimligt. Monarkin idag är tyvärr lite "halv-avskaffad", vilket innebär ett konstigt mellanting. Fram till 1974 års regeringsform var det faktiskt kungen som föreslog och utsåg statsminister. Så är det även i de flesta andra konstitutionella monarkier idag. Med den nya regeringsformen däremot hittade man på att riksdagens talman skulle vara någon sorts låtsaspresident. Tidigare öppnades riksdagen på statschefens begäran. Idag öppnas riksdagen på talmannens begäran. Tidigare föreslog statschefen regeringschef. Idag föreslår talmannen regeringschef.

Det är alltså inte så att förslaget handlar om att införa enväldestyranni och låta kungen utse vem han vill. Det handlar alltså i praktiken om att föreslå en kandidat. Det är ju heller inte så idag att talmannen kan välja fritt utan allting går ju fortfarande genom riksdagen, som har den yttersta makten inom alla parlamentariska statsskick. Det finns således knappast något argument för att talmannen skulle vara "bättre" på att föreslå statsminister än statschefen.
Talmannen är dessutom en partipolitiskt beroende person som väljs av riksdagen. För närvarande är talmannen moderaten Per Westerberg.

Talmannen

Det märkligaste är just att Sveriges nuvarande statsskick är en lite konstig blandning mellan konstitutionell monarki och republik. Vi har å ena sidan en statschef, men många av de arbetsuppgifter de flesta monarker idag har sköts av talmannen, som kan liknas vid en sorts minipresident. Det är lite märkligt att vi inte kan bestämma oss för hur vi egentligen vill ha det utan fastnar i inkonsekventa mellanting.

EP-valet



Reflektioner över valresultatet



Det har nu passerat ett par veckor sedan det slutgiltiga valresultatet offentliggjordes. Precis alla (förutom Mona Sahlin) betraktade valet som katastrofalt. Men var det verkligen det?

Vilka var egentligen motsättningarna innan valet? Vem var fienden? Olikt vanliga nationella val hanlade det här valet knappast om två block som tävlade om flest mandat. Det var knappt ens så att valet handlade om att övertyga socialdemokrater att rösta på (m).

I det här valet fanns två fienden; Soffliggarna och småpartierna. Med den utgångspunkten kan man utan tvekan konstatera att valet blev en succé.

När det gäller kriget mot soffliggarna kan man bara konstatera att valdeltagandet ökade från 37,85% 2004 till 45,53%. Det är alltså en ganska betydande ökning. Det råder ingen tvekan om att vi vann mot soffliggarna.

När det gäller kampen mot småpartierna är det viktigt att komma ihåg att junilistan 2004 fick 3 mandat. Dessa "EU-skeptiker" var så skeptiska mot EU att de till och med var skeptiska mot att rösta i parlamentet. Därför lade de ofta ner sina röster och satt längst bak och buade.
Inför valet 2009 konstaterades det att Sverigedemokraterna var farligt nära att få mandat. Gudrun Schyman (fi) hävade i alla fall själv att även hon skulle få mandat. Piratpartiet var favorittippade redan från början.

Så hur gick det nu då? Även småparti-idioterna reducerades. Tre junilist-knäppgökar åkte ut och in åkte en pirat-knäppgök. Tre knäppgökar blev till en knäppgök. Det är ju en framgång. Dessutom åkte varken Sd eller Fi in, vilket också kan ses som positivt. Valet var således en seger mot småpartierna.

Dessutom kan man även konstatera att på vänsterkanten förskjöts mandaten åt höger. Vänsterpartiet förlorade ett mandat till fördel för en miljöpartist. På högersidan fick Fp ytterligare ett mandat, vilket också innebär att Allianspartiernas ledning över vänsterpartierna stärks bland Sveriges europaparlamentariker. Det bör också ses som en seger.
Jag kan även gotta mig, liksom många andra som såg valvakan hur (m) för varje kvart steg med någon promille medan (s) sjönk med motsvarande.

För övrigt kan man undra hur Kd tänkt. De har haft Ella Bohlin att driva hela deras valrörelse, men nu blir Alf Svensson deras parlamentariker. Hade man inte förstått att han skulle få så många kryss? Alf Svensson är ju trots allt en politisk gigant som varit verksam i flera decennier.

Avslutningsvis kan jag säga att jag ser positivt på valresultatet. Vi vann mot soffliggarna och småpartierna, och stärkte dessutom vår ställning mot Vänsterkartellen.

Sandlådekritik mot kurs



"Introduktion till Marxistisk teori", 7,5 hp



Till hösten startar Malmö högskola en ny kurs i marxistisk teori på 7,5 hp (dvs någon månad i heltid). Det i sig tyckte jag inte var det minsta anmärkningsvärt. Det som jag dock starkt förvånades över var att MUF:s vice ordförande André Assarsson i en radiodebatt i SR, vilken jag just snubblade över, var så starkt kritisk mot kursen. Hans budskap var helt klart motsägelsefullt. Han förespråkade så fria utbildningar som möjligt, fast vissa utbildningar bör förbjudas.
Jag tycker faktiskt att kritiken är ruskigt löjlig. Ja, marxismen har nyttjats till mycket ont i världen. Ja, marxismen har i 100% av alla försök resulterat i ond diktatur och svält. Men skall vi av den anledningen sluta prata om den? Som jag begrep det så var det knappast heller så att kursen syftade till att doktrinera studenterna till råleninister, syftet var snarare att förklara Marx filosofi och hur den genom historien har tolkats och applicerats i praktiken. Varför ska man inte kunna få kunskap om det?
Om det startades en högskolekurs om nationalsocialitisk teori, skulle det vara fel också?

Jag skulle definitivt vara intreserad av att gå kurser i såväl nationalsocialism som marxism. För den sakens skull varken är jag eller blir jag marxist eller nazist. Det är viktigt att försöka sätta sig in i och förstå såväl Marx som Hitlers tankegångar för att kunna förstå och på ett adekvat sätt försöka bekämpa deras anhängare. Är det fel att få kunskap om hur "onda" ideologier växt fram och hur de har påverkat världen? Bara för att en teori visat sig vara felaktig betyder inte det att vi ska försöka tysta ned den och frysa ut den ur historien. Tvärt om - är det någontans man har att lära ifrån så är det i från sina misstag. Lösningen är inte sämre kunskap om dessa.

Ny blogg!

I den intalade ledigheten som jullov innebär tog jag mig friheten att återuppta bloggandet - en företeelse jag inte klarat av att upprätthålla med mindre än flera år mellan inläggen. 


Nyare inlägg
RSS 2.0