Grön Ungdom Stockholm replikerar på Politikerbloggen



http://politikerbloggen.nyheterna.se/2011/11/10/47363/


Grön Ungdom Stockholms ordförande Benjamin Juhlin har skrivit en replik till min debattartikel om bensinskatten. Man upprepar i princip samma dogmer som jag har ifrågasatt - helt utan att försöka förklara eller förtydliga. Jag undrar om min debattartikel kanske lämpar sig bättre som replik till Grön Ungdoms än tvärt om.

Jag har kommenterat Grön Ungdoms artikel såhär;


"Jag upplever Juhlins replik som väldigt bekväm från mitt perspektiv - jag känner nämligen inget större behov av att tillägga något utan hänvisar i princip till min egen debattartikel.

Grön Ungdom ger fortfarande inget begripligt svar på en helt central frågeställning - hur ska den som inte har råd med en miljöbil ha bättre chanser att spara ihop till en miljöbil då dennes befintliga bils drift görs dyrare? Det räcker inte med att svepande prata om "incitament" då ett sådant incitament förutsätter att det finns handlingsalternativ - vilket många inte har. Alla kan exempelvis inte ta banklån till ny bil och kollektivtrafiken är en myt. Skatten är felkonstruerad. Det ändå "incitament" Juhlin ålägger glesbygdsbor är att helt enkelt stanna hemma.

Det är emellertid med förvåning jag läser att Grön Ungdom hävdar att de (relativt) fattiga svenskar som drabbas hårt av beskattningen, med hänvisning till ett globalt perspektiv, egentligen är att betrakta som rika. Kommer MP i framtiden att betrakta svenska socialbidragstagare som höginkomsttagare med hänvisning till exempelvis en jämförelse med svältande afrikanska barn?

Återigen talar en elitistisk storstadsbo som vill göra vanligt folk i glesbygd ansvariga för bristande teknisk utveckling. Jag är osäker på vilken av våra två artiklar som lämpar sig bäst som replik till vilken."


SVT Debatt 111022


Undertecknad på SVT Debatt 111022
I den av SVT författade ingressen har mina titlar uppgraderats något..
http://debatt.svt.se/2011/10/22/bensinskatten-ar-orattvis-och-maste-sankas/

"Det finns flera grundläggande problem med bensinskatten. Konstruktionen drabbar hårdast de som har små marginaler och behöver bilen, samtidigt som förmögna storstadsbor fortfarande har råd att fritidsköra. Dessutom gör skatten att företag och privatpersoner får det svårare att spara ihop till nyare och renare teknik. Bensinskatten dämpar ekonomin och det var knappast någon skatt på hästar som drev på utvecklingen av motorer. Denna orättvisa och ologiska skatt måste rimligen sänkas.


I en stor del av landet finns inte tillgång till kollektivtrafik. För väldigt många förekommer det inte i realiteten ett alternativ till den av fossilt bränsle drivna bilen och drivmedelsskatten utgör en straffskatt för vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet. Att nya miljöbilar görs marginellt billigare genom miljöbilspremier har föga betydelse för den som exempelvis av någon anledning inte kan ta ett lån för att köpa en ny bil. Att fantasifulla nya uppfinningar görs och att spännande alternativ på sikt säkerligen kan finnas tillgängligt på marknaden är inte till någon tröst för den som idag behöver ta sig till jobbet och lämna barn på dagis. Mycket av dagens miljöpolitik präglas av ett extremt elitistiskt ovanifrån-perspektiv som gör den lilla människan ansvarig för samhällets strukturer och teknisk utveckling.


En av de grundläggande frågor som bensinskatteförespråkare saknar svar på är hur någon ska få det lättare att spara ihop till en nyare och renare bil när dennes befintliga bils drift görs dyrare. Rimligen borde hushållen tvärt om bli betydligt mindre benägna att investera i nytt fordon ju mindre ekonomiska marginaler de har. Det är knappast så att fattiga människor är överrepresenterade hos nybilhandlaren. Därför bör en minskning av bensinskatten ske.

Den som har störst ekonomiska möjligheter att byta upp sig till en renare bil är också den som har lägst incitament för att göra så. Har du råd att köpa en elbil har du med största sannolikhet också råd med bensinen. Bensinskatten är lika hög för alla, vilket innebär att miljonären obehindrat fortfarande har råd att leka med bensinslukande vrålåk, samtidigt som den ensamstående modern får det allt svårare att få pengarna att räcka till. Denna orättvisa skatt av regressiv karaktär drabbar värst den som har det allra sämst ställt. Därmed bör den också sänkas.


De som verkligen behöver bilen drabbas hårdast. Tillfredsställande kollektivtrafik finns i princip enbart inom tätorter och i större städer. Det är även i huvudsak där som det förekommer utbud av alternativa bränslen. I städer är avstånden oftast kortare samtidigt som inkomsterna dessutom vanligen är högre. Man är alltså betydligt mindre känslig för kostnadsökningar på fossila bränslen där alternativen finns. I glesbygd är avstånd tvärt om längre och inkomster lägre. Framförallt lyser kollektivtrafiken där med sin frånvaro. Den orimliga bensinskatten har minst påverkan på storstadsbor som faktiskt kan ta bussen. Den borde alltså sänkas.


Bensinskatten dämpar ekonomin och hämmar utvecklingen. Ju mer pengar hushållen tvingas lägga på transport, ju mindre pengar kan de lägga på övrig konsumtion. Det går då sämre för företagen som kan anställa färre. Bensinskatten riskerar alltså att kosta mer skattepengar i form av uteblivna skatteintäkter än vad den faktiskt drar in. Bensinskatten är heller inte öronmärkt till några innovationsprojekt. Till följd av den avkylda ekonomin finns det mindre pengar till investeringar och utveckling och omställningen tar längre tid.


Utveckling till ny teknik har knappast någonsin historiskt påskyndats genom skatter och förtidsutfasning av befintlig teknik. Utvecklandet av effektivare, bättre och billigare produkter tycks alltid ske – utan statlig intervention. Edison hade knappast haft bättre förutsättningar att i sitt mörker uppfinna glödlampan om man först hade fasat ut stearinljusen. Det var heller knappast så att uppkomsten av bilar skulle bero på någon hög droskskatt. Hade det ens varit möjligt att bygga första kärnkraftverket utan energi från kol? Är det någonsin möjligt att producera morgondagens teknik utan dagens teknik? Denna symboliska och kontraproduktiva avlatsliknande drivmedelsskatt måste sänkas.


Bensinskatten förhindrar utveckling genom att kostnader för befintligt transportmedel ökar och det blir svårare att spara ihop till en nyare och renare bil. Skatten på drivmedel drabbar värst de som har sämst ekonomi och som är i störst behov av bensinbilen. Denna hårt betungande och symboliska skatt som åläggs vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet bör sänkas.


Sebastian Hallberg, juridikstudent, tidigare ordförande MUF Siljan"

Det finns flera grundläggande problem med bensinskatten. Konstruktionen drabbar hårdast de som har små marginaler och behöver bilen, samtidigt som förmögna storstadsbor fortfarande har råd att fritidsköra. Dessutom gör skatten att företag och privatpersoner får det svårare att spara ihop till nyare och renare teknik. Bensinskatten dämpar ekonomin och det var knappast någon skatt på hästar som drev på utvecklingen av motorer. Denna orättvisa och ologiska skatt måste rimligen sänkas.

I en stor del av landet finns inte tillgång till kollektivtrafik. För väldigt många förekommer det inte i realiteten ett alternativ till den av fossilt bränsle drivna bilen och drivmedelsskatten utgör en straffskatt för vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet. Att nya miljöbilar görs marginellt billigare genom miljöbilspremier har föga betydelse för den som exempelvis av någon anledning inte kan ta ett lån för att köpa en ny bil. Att fantasifulla nya uppfinningar görs och att spännande alternativ på sikt säkerligen kan finnas tillgängligt på marknaden är inte till någon tröst för den som idag behöver ta sig till jobbet och lämna barn på dagis. Mycket av dagens miljöpolitik präglas av ett extremt elitistiskt ovanifrån-perspektiv som gör den lilla människan ansvarig för samhällets strukturer och teknisk utveckling.

En av de grundläggande frågor som bensinskatteförespråkare saknar svar på är hur någon ska få det lättare att spara ihop till en nyare och renare bil när dennes befintliga bils drift görs dyrare. Rimligen borde hushållen tvärt om bli betydligt mindre benägna att investera i nytt fordon ju mindre ekonomiska marginaler de har. Det är knappast så att fattiga människor är överrepresenterade hos nybilhandlaren. Därför bör en minskning av bensinskatten ske.

Den som har störst ekonomiska möjligheter att byta upp sig till en renare bil är också den som har lägst incitament för att göra så. Har du råd att köpa en elbil har du med största sannolikhet också råd med bensinen. Bensinskatten är lika hög för alla, vilket innebär att miljonären obehindrat fortfarande har råd att leka med bensinslukande vrålåk, samtidigt som den ensamstående modern får det allt svårare att få pengarna att räcka till. Denna orättvisa skatt av regressiv karaktär drabbar värst den som har det allra sämst ställt. Därmed bör den också sänkas.

De som verkligen behöver bilen drabbas hårdast. Tillfredsställande kollektivtrafik finns i princip enbart inom tätorter och i större städer. Det är även i huvudsak där som det förekommer utbud av alternativa bränslen. I städer är avstånden oftast kortare samtidigt som inkomsterna dessutom vanligen är högre. Man är alltså betydligt mindre känslig för kostnadsökningar på fossila bränslen där alternativen finns. I glesbygd är avstånd tvärt om längre och inkomster lägre. Framförallt lyser kollektivtrafiken där med sin frånvaro. Den orimliga bensinskatten har minst påverkan på storstadsbor som faktiskt kan ta bussen. Den borde alltså sänkas.

Bensinskatten dämpar ekonomin och hämmar utvecklingen. Ju mer pengar hushållen tvingas lägga på transport, ju mindre pengar kan de lägga på övrig konsumtion. Det går då sämre för företagen som kan anställa färre. Bensinskatten riskerar alltså att kosta mer skattepengar i form av uteblivna skatteintäkter än vad den faktiskt drar in. Bensinskatten är heller inte öronmärkt till några innovationsprojekt. Till följd av den avkylda ekonomin finns det mindre pengar till investeringar och utveckling och omställningen tar längre tid.

Utveckling till ny teknik har knappast någonsin historiskt påskyndats genom skatter och förtidsutfasning av befintlig teknik. Utvecklandet av effektivare, bättre och billigare produkter tycks alltid ske – utan statlig intervention. Edison hade knappast haft bättre förutsättningar att i sitt mörker uppfinna glödlampan om man först hade fasat ut stearinljusen. Det var heller knappast så att uppkomsten av bilar skulle bero på någon hög droskskatt. Hade det ens varit möjligt att bygga första kärnkraftverket utan energi från kol? Är det någonsin möjligt att producera morgondagens teknik utan dagens teknik? Denna symboliska och kontraproduktiva avlatsliknande drivmedelsskatt måste sänkas.

Bensinskatten förhindrar utveckling genom att kostnader för befintligt transportmedel ökar och det blir svårare att spara ihop till en nyare och renare bil. Skatten på drivmedel drabbar värst de som har sämst ekonomi och som är i störst behov av bensinbilen. Denna hårt betungande och symboliska skatt som åläggs vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet bör sänkas.

Sebastian Hallberg, juridikstudent, tidigare ordförande MUF Siljan

Skriv ny kommentar

Du måste vara inloggad för att kommentera.

Visar 20 av totalt 43 kommentarer.

Sortera på Prenumerera via mejl Prenumerera via RSS
Realtidsuppdatering är pausad. (Återuppta)
  • Birgitta Andersson 1 dag sedan
    Jo tack, gärna lägre skatt och billigare att köra sin bil här ute på landsbygden.
    Buss går sällan och tunga varor att forsla hem på buss då man är handikappad och orken inte finns, är inte heller det lättaste.
    Varför ska man inte ens ha råd att åka till affären med sin bil, har jag inte rätt till ett vettigt liv, så även jag kan komma till sjukgymnasten när jag behöver det eller till affären, apoteket osv.???
    Vem orkar sitta i många timmar och vänta på bussen ochkylan, regnet eller snön tränger sig på?
  • Doc_Mabbe 1 dag sedan
    Det är mycket som är orättvist här i livet - men får jag då fråga - blir det rättvisare om jag röstar på Moderaterna?

    - Jag tror inte det...
  • Nice. Ännu en Moderat som testar vattnet inför valet. Vad funkar för folket? Ja detta funkar nog.
  • För det första så finns det väl ingen logik i att ta ut moms på energiskatten. Det skulle väl vara betydligt ärligare att höja energiskatten, än att lägga skatt på skatten. Mervärdeskatt på energiskatten i 50 års tid utan någon kunnat förklara varför. Blääääää!
    Sedan är det ju intressant att höra något hur man ser på framtidens energi nu när man konstaterat att olja, gas och kol kommer att ta slut långt tidigare än man trott.
    1-2 bilars livslängd verkar ju troligt, mycket beroende hur vi hanterar situationen. Men ett är ju säkert och det är att det blir betydligt dyrare med dessa energislagen i framtiden. Och en idé är väl att redan nu bygga småbilar som går att konvertera till etanol, gas och vätgas. Och så måste vi säkert åka betydligt mer kollektivt i framtiden.
    Men hur rimmar detta med att sänka bränslepriset? Det innebär ju att dessa energislag vi använder nu kommer att ta slut ännu snabbare. Mycket i dag pekar väl på att det tar slut inom 20-50 år. Och så hör man att de tänker fördubbla utvinningen i Irak nu. Och man ser att det ska vara stora vräkiga bilar i Kina. Och att USA ska dra ner på sin konsumtion, är väl ingen som tror på.
    Bönderna kan väl köra på rapsdiesel, men det minskar ju på maten. Och hur ska vi kunna driva flygplanen? Ska det bli vätgas är det väl hög tid att börja bygga sådana.
    Men det är klart får företagen som styr världsordningen nu bestämma, blundar man väl och kör rakt in i väggen. För det lär väl svida i själen när man får elda med sedlar för att få energi det sista.
  • Du det är ingen risk att oljan tar slut inom överskådlig tid. Det finns gott om olja och gas. Tyskland har fått en gasledning från Ryssland som kommer att ersätta flera kolkraftverk och även kärnkraftverk inom en snar framtid. Synd att vi inte fick en ledning till Sverige också.
    Det var ett sjujäkla ståhej om den ledningen, men nu är det tyst när man vet vad den kommer att ersätta. Brunkolen som fördärvade det nordtyska landskapet.
    Oljekatastrofen i Mexcikanska Gulfen är ett bra exempel på oljetillgångarna. Där sprutade olja upp av självtryck utan att pumpar behövedes för att ta ett exemel. Där betalade BP för skadorna utan att blinka.
    Tillgången på energi finns inom oöverskådlig tid och att Sverige inte bygger ut vattenkraften är ett jäkla stort frågetecken.
  • Hade man lagt lite av det kapital vi satsat på kärnkraften på att modernisera och effektivisera nu7varande vattenkraft, skulle mycket varit vunnet.
  • Kärnkraften måste vi ha också även om vi bygger ut vattenkraften. Bygger vi ut vattenkraften kan vi exportera el utan att, som nu, behöva importera.
  • "nu när man konstaterat att olja, gas och kol kommer att ta slut långt tidigare än man trott."

    ingen kan konstatera något i den här frågan eftersom ingen vet. Rent logiskt skulle det dock vara att anta att det finns mängder av oupptäckt, outnyttjad gas och olja för hundratals år framåt. Hade du frågat folk på 70-talet man utgått från den tidens kända fyndigheter och dragit slutsatsen att oljan borde vara slut ungefär nu. Dessutom kan man ju framställa bensin av kol och det har vi massor av.

    http://oilprice.com/Energy/Ene...

    http://www.prisonplanet.com/ar...
  • Det finns olja inom oöverskådlig tid. Inget att oror sig för.
  • Man vet ju vår förbrukning nu, och man har ganska bra uppfattningar om vilka resurserna är. De som kan sådant här går inte ut med sådana här uppgifter för skoj skull.
    Varför satsar man så kollosala pengar på lobbyverksamhet för att tysta ner oron för att både miljöförändringarna och andra förändringar som är negativa för de som har kapitalmakten.
    Ja, vi vet ju inte förrän vi har facit i hand. Men jag föredrar att tro på experterna i stället för önsketänkanden.
  • Glädjande att M stödjer SD politik och vill sänka bensinskatten som stryper landets ekonomi. #svpol
  • Jag har en kompis. Han har någon liten dieselbil. Drar under 0.5 liter milen. Han köper fuffens diesel. Typ 6 kr litern.

    Finn smugglad eller stulen??? Men billigt blir det. Under 3 kr milen.
    Hmm. Vad kostar min 24 år gamla Volvo per mil i bensin?

    Ska man börja fuffla och sälja pärlan? Moral kontra pengar.
    ( Jag är en fattig man som betalar underhåll )

    Tja, kommer man undan med 140 000 i bedrägeri för bostaden så.

    En undran. Är det inte skillnad på att vara rik o fuffla eller fattig o fuffla? Jag kan inte bjuda min unge på ett skit knappt. Snyft.
  • De som fifflar och bluffar klarar sig alltid bättre än de ärliga som följer regler.
  • Ja se hur bra det går för dem nu, i Grekland, ingen betalar skatt, och så ger de jobben till sina släktingar och vänner.

    Det går bra tills de åker fast, eller tills systemet kollapsar, så är det.
  • Vi lantisar .. måste ransonera vår tandläkar/vård ( icke akuta) besök. Att försöka få dem på samma dag som man storhandlar. Bio 15 mil längre bort eftersom det inte finns varken buss el bio i närheten osv. Nu har jag tröttnat kommer snart att tränga in mig någon stad som har billig lokaltrafik. Vill inte tvingas betala bil/vägskatte bensin moms/skatt på redan skattade pengar!
    Vad bryr jag mig om att när horder frånlandsbygden tömms och byar läggs ner el. säljs som sommarhem alternativit blir stora flyktinganläggningar. Då kan olika byar bli olika "länder"?. Affärer läggs ner osv om inte STATEN betalar.Vad bryr jag mig om att lägenheternas priser kommer att åka med 100% eftersom efterfrågan blir dubbel.
    På sikt kommer kommunalhusen att stänga ( finns inga jobb. inga skattebetalare bara ett litet lokalmigra) så då blir ett STORT antal kommunalfolk arbetslösa. Skolorna kommer att stängas så de blir proppfulla i städerna/lärarna måste flytta även de och även DE måste bo osv! Åldringsvården likadant. De får bygga" Värmland/Hälsingland osv stadsdelar.
    UTOPI ? Varför det, vi kommer att tvingas dithän..om detta fortgår.
    Fördelen är att politikerna/media har oss under kontroll lättare.
    Vad vi ALLA SKALL TRIVAS med varandra..

    Överdriver jag.........joorå. Men det KAN bli så innan något annat drivmedel kommer.
    Som för allas vårt bästa borde komma snabbt. Dessutom skulle "oljemogulerna" mista sin indirekta politiska makt över stater/länder .

    Al Hamdiliullaaaaaa.

    Nu skall jag åka 8 mil för att köpa mjölk, å handla om man ser på literpriset på bensin 15krX8 =120 kr plus slitage av bilen blir det en avvla DYR mjölk som jag skall lägga PÅ matpriset VARJE gång!
  • Det där med slitaget på bilen är väl inte så dyrt som många vill ha det till. För en bil som används mår mycket bättre än den som står still.
    Och tänk att se hus och folk överallt, i8stället för den vackra naturen. Det är mycket bättre att flytta arbetstillfällena dit det finns arbetskraft.
    Vi får väl se hur det går med bilismen i framtiden. Men det är väl så att vi får ta en sak i sänder.
    Jag fick för mig att byta till en liten bränslesnål bil. Men det var inte så lätt som jag trodde, för jag vill ju ha en säker bil med alternativa bränsleslag så där föll dieselbilarna. Sedan kan man ju konvertera bensinmotorer till etanol och gas. Men då kommer ju ny teknik in i bilden i form av effektivare motorer och start och stopp teknik. Nu har jag börjat kolla på vätgas, men då får man väl bli muslim först, innan man flyger i luften.
    Men kör man mycket kan det väl löna sig att konvertera till gas om man bor där det finns gas. Och det kan nog vara värre än att köpa mjölk där du bor.
  • Du har ÅXÅ rätt.. men bor man på landet då BOR man på landet :) annars heter det BY... inga kommunala vägar skogsbolegens. Bilverkstad 15 mil. osv..Vägskatt/bilförsäkring..osv....... BLIR dyr mjölk

    För resten såg ett lodjur i går vid veboa :) å rävens ungar e vuxna nu....tre av dem överlevde..... Å nu kan man inte gå ut i skogen . Älgjakt pågår..
  • Inget går upp mot naturen, där varje minut är en upplevelse.
    Men vist skulle det gå att göra all skatt rättvisare, och speciellt de som behöver bilen för sitt uppehälle. Här nöjesåker allt för många. Tänk bara de som bor i tätorten därför där finns allt säger de. Så tar man bilen till träningslokalen. Vad är det när man kan ha en vedkubb strax utanför dörren och skaffa både motion och värme på en gång.
    Förresten har du inte funderat på gengas? På ett litet last ved får du ju hem mjölken utan att betala energiskatt. Och i uppförsbackarna hinner du säkert att få fler naturupplevelser.
  • Nä Tolle... gengas=ved=klyva=hugga ned i vintertid= 2 meter snö = kvista=skotta snö=släpa hem. ... osv.

    Flytta=öppna dörren= GÅ och handla= låter mer lockande .........Gå på skanssen å kolla vargar.
    Se upp nu kommer vi snart alla= bostadspriserna fördubblade=trångt=.......
  • Flyttar du till stan, får vi väl hoppas det är någon stadsbo som finner ditt hus. Och sedan kan du sitta och gnälla på hur dåligt de skottar snön, och hur svårt det är att hitta p-plats. Och grannen som klagar på hur mycket oväsen din dator för.
    Förresten så behöver du inte alls flytta till staden, när du har så många härliga lägen i Sy6dsverige. Där finns ju fin natur och lite närmre till olika ställen.
Visa fler kommentarer …

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt


Politikerbloggen 111022




Undertecknad i Politikerbloggen 111022
http://politikerbloggen.nyheterna.se/2011/10/22/47319/


"Bensinskattens paradoxer


Det finns flera grundläggande problem med bensinskatten. Konstruktionen drabbar hårdast de som har små marginaler och behöver bilen, samtidigt som förmögna storstadsbor fortfarande har råd att fritidsköra. Dessutom gör skatten att företag och privatpersoner får det svårare att spara ihop till nyare och renare teknik. Bensinskatten dämpar ekonomin och det var knappast någon skatt på hästar som drev på utvecklingen av motorer. Denna orättvisa och ologiska skatt måste rimligen sänkas.


I en stor del av landet finns inte tillgång till kollektivtrafik. För väldigt många förekommer det inte i realiteten ett alternativ till den av fossilt bränsle drivna bilen och drivmedelsskatten utgör en straffskatt för vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet. Att nya miljöbilar görs marginellt billigare genom miljöbilspremier har föga betydelse för den som exempelvis av någon anledning inte kan ta ett lån för att köpa en ny bil. Att fantasifulla nya uppfinningar görs och att spännande alternativ på sikt säkerligen kan finnas tillgängligt på marknaden är inte till någon tröst för den som idag behöver ta sig till jobbet och lämna barn på dagis. Mycket av dagens miljöpolitik präglas av ett extremt elitistiskt ovanifrån-perspektiv som gör den lilla människan ansvarig för samhällets strukturer och teknisk utveckling.


En av de grundläggande frågor som bensinskatteförespråkare saknar svar på är hur någon ska få det lättare att spara ihop till en nyare och renare bil när dennes befintliga bils drift görs dyrare. Rimligen borde hushållen tvärt om bli betydligt mindre benägna att investera i nytt fordon ju mindre ekonomiska marginaler de har. Det är knappast så att fattiga människor är överrepresenterade hos nybilhandlaren. Därför bör en minskning av bensinskatten ske.

Den som har störst ekonomiska möjligheter att byta upp sig till en renare bil är också den som har lägst incitament för att göra så. Har du råd att köpa en elbil har du med största sannolikhet också råd med bensinen. Bensinskatten är lika hög för alla, vilket innebär att miljonären obehindrat fortfarande har råd att leka med bensinslukande vrålåk, samtidigt som den ensamstående modern får det allt svårare att få pengarna att räcka till. Denna orättvisa skatt av regressiv karaktär drabbar värst den som har det allra sämst ställt. Därmed bör den också sänkas.


De som verkligen behöver bilen drabbas hårdast. Tillfredsställande kollektivtrafik finns i princip enbart inom tätorter och i större städer. Det är även i huvudsak där som det förekommer utbud av alternativa bränslen. I städer är avstånden oftast kortare samtidigt som inkomsterna dessutom vanligen är högre. Man är alltså betydligt mindre känslig för kostnadsökningar på fossila bränslen där alternativen finns. I glesbygd är avstånd tvärt om längre och inkomster lägre. Framförallt lyser kollektivtrafiken där med sin frånvaro. Den orimliga bensinskatten har minst påverkan på storstadsbor som faktiskt kan ta bussen. Den borde alltså sänkas.


Bensinskatten dämpar ekonomin och hämmar utvecklingen. Ju mer pengar hushållen tvingas lägga på transport, ju mindre pengar kan de lägga på övrig konsumtion. Det går då sämre för företagen som kan anställa färre. Bensinskatten riskerar alltså att kosta mer skattepengar i form av uteblivna skatteintäkter än vad den faktiskt drar in. Bensinskatten är heller inte öronmärkt till några innovationsprojekt. Till följd av den avkylda ekonomin finns det mindre pengar till investeringar och utveckling och omställningen tar längre tid. Utveckling till ny teknik har knappast någonsin historiskt påskyndats genom skatter och förtidsutfasning av befintlig teknik. Utvecklandet av effektivare, bättre och billigare produkter tycks alltid ske – utan statlig intervention. Edison hade knappast haft bättre förutsättningar att i sitt mörker uppfinna glödlampan om man först hade fasat ut stearinljusen. Det var heller knappast så att uppkomsten av bilar skulle bero på någon hög droskskatt. Hade det ens varit möjligt att bygga första kärnkraftverket utan energi från kol? Är det någonsin möjligt att producera morgondagens teknik utan dagens teknik? Denna symboliska och kontraproduktiva avlatsliknande drivmedelsskatt måste sänkas.


Bensinskatten förhindrar utveckling genom att kostnader för befintligt transportmedel ökar och det blir svårare att spara ihop till en nyare och renare bil. Skatten på drivmedel drabbar värst de som har sämst ekonomi och som är i störst behov av bensinbilen. Denna hårt betungande och symboliska skatt som åläggs vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet bör sänkas.


Sebastian Hallberg
Juridikstudent.

Tidigare bl. a. ordförande MUF Siljan. Upphovsman till en av MUF:s arbetsstämma 2011 antagen motion om att MUF skall verka för sänkt bensinskatt"

 



Insändare i Falukuriren 100721



Med anledning av kärnkraftsfrågan skrev jag i Falukuriren 100721;



Kärnkraften räddad



Kärnkraft



Byggnationsförbudet har hävts


Här i veckan upphävde den borgerliga majoriteten i riksdagen förbudet mot nybyggnationer av kärnkraftverk Det handlar alltså inte om att bygga fler kärnkraftverk, men att kunna ersätta dagens befintliga med nyare modernare reaktorer. Det totala antalet reaktorer i Sverige ska förbli detsamma. Dagens reaktorer är flera decennier gamla och kommer naturligen att behöva bytas ut mot såväl effektivare som säkrare teknik. Inom något decennium anses dagens verk vara obrukbara eller i alla fall olämpliga att använda.

Kärnkraftsmotståndarna har på senare tid fått allt mindre luft under vingarna och än otydligare profil. I grund och botten tycks kärnkraften ha ett ganska stort folkligt stöd, inte minst till följd av dess renlighet . Vänsterexperimentet vill ju fortfarande dock helst släcka ned kärnkraftverken omedelbart, men de har sällan eller aldrig känt något större behov att att realitetsanpassa sin politik. På samma sätt som vänsterpartiernas grekisk-ekonomiska tobleronepolitik innebär att det inte är så noga med att intäkter och utgifter någorlunda sammanfaller innebär rödgrön energipolitik att det inte är så noga med att energiproduktionen är anpassad efter energiförbrukningen. Kärnkraften står för ca 50 % av Sveriges energiproduktion. Vindkraften står exempelvis får ca 2 %. Det säger sig självt att vi inte bara kan stänga ner kärnkraften. Kan vi verkligen 25-dubbla antalet vindkraftverk inom rimlig tid? Vad gör vi när det inte blåser? Sedan kan det ju tilläggas att vänsterexperimentet fantiserar om höghastighetståg som drar betydligt mer el. Rödgrön energipolitik innebär halverad produktion och ökad förbrukning. Ska vi, så som vi gjorde förra gången socialistpartierna höll på, importera rysk smutsig kolkraft i stället? Hållbart?

Varför Centern så länge och så fanatiskt klängt sig fast vid sitt motstånd är svårt att egentligen förstå. Förmodligen handlar det mest om slentrianmässig tradition. Centern har alltid varit emot kärnkraft. Så måste det ju givetvis alltid förbli bara för att. Det är tur att det verkar finnas allt färre inom C som resonerar så.

Att INTE häva byggnationsförbudet kan ju bara innebära tre saker;

1 - Vi låter bli att pensionera de gamla reaktorerna och kör i stället på med omodern, ineffektiv och sliten teknik till dess att en olycka händer och de trötta maskinerna bara trillar ihop.

2 - Vi bara stänger ner kärnkraftverken när reaktorerna nått pensionsålder (eller tidigare). Vi minns alla hur elpriserna såg ut i vintras när 2 av 10 reaktorer oavsiktligen var tvunga att stängas ner pga utdraget underhållsarbete. Det blev nästan revolution mot elpriserna. Hur ska det då gå om 10 av 10 reaktorer, 50% av vår elproduktion över en natt bara försvinner? Vi kommer alltså tvingas använda hälften av elen vi använder idag. Vänsterexperimentell energipolitik innebär att el blir en lyxkomsumtion. Icke-förmögna kanske måste välja mellan att ha värme i huset och att ha tv:n igång. Jag tror inte att det vore en eftersträvansvärd utveckling, - eller ska man säga tillbakagång.

3 - Business as usual, fast då importerar vi rysk smutsig kolkraft i stället. Miljövänligt? Hållbart? Billigt? Klokt? Nja, skulle inte tro det..

Idag ÄR vi beroende av kärnkraft och det kommer vi, oavsett vilka fantasier vi har ,vara i lång lång tid framöver. Den står idag för hälften av vår energitillförsel. Vi kommer säkert hitta något ännu bättre i framtiden, men först då kan det bli aktuellt att byta ut kärnkraften. Genom att bara haverera Sveriges elproduktion och mångdubbla elpriserna tror jag inte att vi kommer uppfinna eler tillverka några bättre alternativ.

Hyckleri

 

 

 



Varför är det samma personer som beklagar sig över klimatkonferensens "misslyckande" som beklagar sig över Saabs nedläggning? Vet man inte vad ett klimatavtal är för något eller vet man inte vad Saab tillverkar?

Klimatkonferensen är över. Tiotusentals politiker har åkt jetplan och limousiner i Köpenhamn. Inte helt oväntat kom man fram till ingenting alls. Förutsättningarna var mycket dåliga för att man skulle komma fram till några bindande avtal. Bara veckor innan klimatmötet startade läckte mail från FN:s klimatpanel ut där man diskuterade vilka trick man använt för att spetsa statistiken och "dölja" temperaturnedgången. Denna för klimatfanatikerna obekväma temperaturnedgång blev dock hela världen empiriskt medvetna om, mitt under rådande klimatmöte. I Sverige har vi haft ovanlig kyla och starka snöstormar. Till och med nere i Italien har man haft snö och köldrekord. Kylan i västra Asien har även trissat upp priserna på saffran.
Enligt data från NASA har jordens temperaturer sjunkit sedan 1998. Till följd av reducerad solaktivitet förväntas jorden kylas av i ytterligare några decenium. Den "globala uppvärmningen" upphörde alltså redan för 12 år sedan och sedan dess pågår global nedkylning. Till följd av avslöjandena om att FN:s klimatpanel fifflat med sina siffror och förfalskat sina grafer, i kombination med den kalla vintern, tror allt färre på det så kallade "klimathotet".


 

 

Till följd av havererade förhandlingar har GM meddelat att nedläggningen av Saab börjat verkställas. Industri i Sverige har varit dödsdömd i hur många år som helst, så det är ju föga förvånande.

 

Varför är det samma personer som beklagar sig över klimatkonferensens "misslyckande" som beklagar sig över Saabs nedläggning? Vet man inte vad ett klimatavtal är för något eller vet man inte vad Saab tillverkar?

 

Ett klimatavtal för reducerade koldioxidutsläpp innebär att industrier läggs ned. Industrier är nämligen stora utsläppskällor av just CO2. Dessutom tillverkar ju just Saab bilar, som pekas ut som de värsta symbolerna för den fiktiva undergången. Enviromentalist-fundamentalisterna borde ju jubla. Trots att klimatmötet inte gav upphov till några bindande avtal har Sverige lyckats göra sig av med ännu en industri.


Lusekofte-kvasi-naturvetarna svammlar i sammanhanget gärna om att Sverige (och säkert gärna Saab) i stället bör satsa på miljövänlig alternativ teknik. Problemet är bara att dessa ljushuvuden har fått för sig att den miljövänliga maskinen skall konstruera sig själv. I realiteten behövs det en "fossil maskin" för att bygga en "alternativ maskin". Om man genom regleringar av utsläpp reducerar antalet "fossila maskiner" kommer således färre "alternativa maskiner" att byggas. Dessutom kan det poängteras att även en motor som är miljövälig i drift kan vara "omiljövänlig" att tillverka. Även om Saab enbart tillverkat miljöbilar hade de varit tvugna att dra ned på verksamheten i alla fall, då byggandet av en miljöbil ger upphov till CO2-utsläpp (även om det eventuellt inte gör det när bilen körs).

 

När Saab på nära håll läggs ned får vi se vad enviromentalism faktiskt handlar om - arbetslöshet. Det är människor som jobbar i de här "onda" fabrikerna. Dessa människor har familjer att försörja. När dessa människor är arbetslösa i stället innebär det enorma utgifter för staten i stället för skatteintäkter. Det i sin tur innebär att mindre statliga pengar (om man nu gillar sådant) kan satsas på utveckling. På liknande sätt ser det ut i många andra länder. I Polen förekommer hela städer där majoriteten arbetar på kolkraftverk. Skulle kolkraften hux klux förbjudas skulle det för Polen leda till massarbetslöshet, ekonomisk kris och social oangelägenhet. Man skulle även behöva elda inomhus för värme och ljus. Det är dock givetvis lätt för elitistiska miljö-muppar i Sverige att sitta och säga att de "onda" polska kolkraftverken skall förbjudas. Det lilla snälla "svenska" Saab skall ju givetvis vara kvar. Det finns uppenbara nationalistiska undertoner i enviromentalismen.

 

Kan man reglera sig fram till utveckling?


Ju mer jag tänker på det, ju mer skeptisk blir jag mot tanken att man ska kunna reglera sig fram till utveckling. När man genom miljöskatter reducerar företags kapital finns ju MINDRE pengar kvar att satsa på utveckling. Sverige har tyvärr i dagsläget drabbats av en interparlamentarisk kärlek för planekonomiska lösningar. Från vänster till höger säger våra politiker att om vi bara skär ned på dagens teknik så kommer morgondagens teknik att komma fortare. Hur ska det gå till egentligen? Jag är av uppfattningen att dagens teknik behövs för att uppfinna morgondagens teknik. Gör vi oss av med dagens teknik innan vi uppfunnit morgondagens teknik finns en risk att vi aldrig ens kommer dit. Har man någon gång tidigare gjort på liknande vis med framgångsrikt resultat? Mig veterligen förbjöd man inte häst-och-vagn tio år innan bilen uppfanns. Jag skulle även slå vad om att de första kärnkraftverken byggdes med energi från kolkraft. Hade vi förbjudit kolkraften är det inte säkert att vi någonsin hade kunat bygga kärnkraft.

 

Utvecklingen har i alla fall historiskt sett fungerat som en trappa. Gammal teknik fasas ut till ny teknik stegvis. Nu verkar det dock som att vi försöker såga av trappsteget vi står på. Många u-länder har rent av detta trappsteg framför sig. Blir det inte avsevärt SVÅRARE att ta sig vidare om vi börjar såga bort trappsteg innan vi passerat dem? I vissa länder använder man fortfarande små eldar som primär energikälla. Skall de förväntas producera miljömaskiner ur camping-eldar? Risken är att CO2-reduktions-kalaset bara är ett nollsummespel. Vi kan sänka våra årliga utsläpp, men i gengäld tar det fler år för oss att uppfinna den nya messianska tekniken.

 

Jag tänker avsluta med ett citat från före detta miljöprofessorn vid University of Virginia; Patrick Michaels - "Det bästa sättet att förhindra utveckling av grön teknik är att genom miljöskatter reducera kapital som annars kunde använts till forskning."

 


Havsnivåförändringar







Kommer världen att dränkas? - Nja..

Om människans koldioxidutsläpp orsakar stigande havsnivåer, varför kan då det inte påvisas?

Hela tiden bombarderas vi av domedagsprofetior om hur människan förstör världen. I Sverige har i princip alla politiska organisationer från höger till vänster med hull och hår svalt enviromentalist-fanatikernas Nostradamos-svammel. Varför hör vi bara politiker berätta vad vetenskapen säger? Maria Wetterstrand, Al Gore, Obama, FN:s klimatpanel är alla POLITIKER. Varför hör vi aldrig riktiga forskare debattera? Allt vi hör är politiker som berättar hur de anser att vetenskapen ser ut.

Nu till lite simpel logik. Om den numera ständigt ökade koldioxidhalten leder till ökad glaciärissmältning och ökade havsnivåer, varför förändras inte den smältningstakten då?

Titta nu på den här grafen från University of Colorado;






Som ni kan se är utvecklingen linjär. Förändringstakten har alltså inte förändrats. Havsnivåerna steg 1994 med ungefär 3mm 2008 och ungefär 3 mm. Man kan rent av se en antydan till en avtagande trend 2005-2008. Från 1994 steg CO2-halterna från ca 360 ppm till ca 380 ppm. Mänsklig aktivitet får inte havet att stiga snabbare. Haven har stigit ända sedan förra istiden.

När förändringshastigheten är konstant ser grafen ut som en rät linje.




När förändringshastigheten ökar successivt är det en exponentialfunktion som ser ut såhär;




Är det någon (förutom Al Gore och FN:s klimatpanel m fl) som seriöst tycker att diagrammet över havsnivåökning ser ut som en exponentialfunktion-graf?

Slutsats; Havsnivån stiger i precis samma takt oavsett vad koldioxidhalten i atmosfären är. Vidare har is smält och hav stigit ända sedan senaste istiden, och det har knappast något med bilar att göra.

Vidare; Hur skall världens kuststäder drabbas av dramatiska havsnivåkatastrofer när haven stiger med 3mm om året?

Efter 30 år har borgerligheten enats



Kärnkraft


Kärnkraftsuppgörelsen


Äntligen har C hittat rätt i frågan. Maud Olofsson har länge sneglat åt det hållet. Sanningen är den att väldigt många svenskar är trötta på att betala 150 öre/kWh för sin el. Man vill ha tillförlitliga energikällor. Att köpa in el från rysk kolkraft anses ganska motsägelsefullt i en tid när man pratar om att begränsa CO2-utsläppen.

Vad är nu alternativen? Vindkraften är dyr och ineffektiv. För att täcka upp hela Sveriges energibehov med vindkratverk måste man mer eller mindre kalhugga urskog och bygga en snurra varrannan meter. Verken måste servas och repareras med jämna mellanrum då de inte klarar hur starka vindar som helst. Givetvis genererar de inte heller speciellt mycket el när det inte blåser. Om hela världens energiförbrukning täcktes upp av vindkraft skulle det antagligen ge upphov till så många vindkraftverk att jordens vindar skulle sättas ur spel med riktigt stora negativa klimateffekter som följd. Ingen energi är "gratis" hämtar man energi från vinden blåser vinden däreter långsammare.
Vattenkraft pratas det också om, men den energin är ju inte heller helt riskfri. Genom att hämta energi från forsar så reduceras ju vattnets hastighet vilket påverkar ekosystemet ör djur och växter som lever där. I och med att vattnet går långsammare får man ju mindre energi från nästa vattenkraftverk man bygger i samma fors. Således kan knappast vattenkraftverk vara en lösning?

Vad är problemen med kärnkraften egentligen? Är den farlig? Hur många människor dör varje år av fallande kokosnötter? Hur många människor har dött av kärnkraftslyckor som skett utanför kommunistdiktaturer? Inte så många. Hur många människor dör av blixtnedslag varje år? Det är hyckleri att vilja avskaffa kärnkraften utan att samtidigt införa obligatoriska blixtskyddshattar som måste bäras av alla vid alla tillfällen.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett nytt modernt kärnkraft är betydligt effektivare än de gamla vi har idag. Även slutförvaringen är mer genomtänkt idag. Kärnkraftsteknologin idag är ju inte alls jämförbar med kärnkraften 1980.


Sällan har en uppgörelse haft så tydlig förlorare - Mona Sahlin. Nu gjorde S dumdum-draget att alledeles nyss gå ihop i en rödgrön allians. Socialdemokraterna vet att vanligt folk vill ha kärnkraften, då det gör elen billigare och fler får behålla sina jobb. Till följd av pakten med de fundamentalistiska kärnkraftshatarna tvingas nu Arbetarpartiet gå emot de vanliga lönearbetarnas vilja. Hur ska en sådan regering se ut om "rödgröna röran" vinner nästa val? Hur ska man kunna hålla sams om någonting? Hur ska man efter detta kunna låta bli att avveckla kärnkraften? Det vore nästan underhållande se hur en "arbetarregering" pressar upp elpriser och gör folk massarbetslösa.

Lars Ohly predikar som en religiös profet om att han tycker att det är hemskt att man inte väljer att satsa på "förnyelsebar energi" i stället. Vilken då? Ser han det som ett seriöst alternativ att bygga dyra vindkraftverk varannan kvadratmeter? Ohly verkar inte leva i verkligheten. Ohly pratar om att kärnkraften är "föråldrad" och han vill ha något nytt. Det är klart, att om jag fick bestämma så skulle all el produceras av en stor miljövänlig apparat bemannad av guldgolemer och alver som med färggladda laserstrålar fipplade ihop jox som resulterade i billig el för alla. Men tyvärr råder fortfarande de "föråldrade" fysiska lagarna som innebär begränsningar.

Sanningen bakom Eco-driving

Bromsskivor


Eco-driving kostar både liv, miljö och pengar

Min mor lämnade in sin Ford på besiktning här om veckan. Om inte bromsskivorna byts får bilen körförbud. Skivorna är bara två år gamla och kostar drygt fyra tusenlappar. Enligt mekanikern var det högst sannolikt att Eco-driving ligger bakom bromsskivornas snabba slitage.

Eco-driving går till stor del ut på att man för att slippa göra av med så mycket bränsle inte ska gasa mer än nödvändigt och framförallt inte bromsa. Vid snabb acceleration drar motorn mer bränsle och med inbromsning förbrukas den energin till ingen nytta. Retardation ska ske genom att man släpper gasen och motorbromsar. Teorin ser bra ut på papper. Genom att köra med jämn och lugn hastighet förbrukas mindre bränsle, vilket är bra för både ekonomi och miljö.

Problemet är bara det att bromsskivorna rostar igen om de används för sällan. Min mor, som med övningskörande barn lärt sig allt nytt om Eco-driving, har försökt köra som man "ska" och därmed undvikit bromsen. Både handbromsen och skivbromsarna såg därför ut som rosthögar. Mekanikern var en mycket engagerad anti-Eco-driving-anhängare och höll i princip en föreläsning för sin kund. Han såg  varje dag bilar gå sönder och ägare bli hotade om körförbud till följd av denna destruktiva och miljöpopulistiska fluga.

Ecodriving kostar liv. En bra eller en dålig broms kan göra skillnaden mellan liv och död i en olycksituation. Det kan röra sig om flera metrar i skillnad i bromssträcka. Personligen skulle jag hellre stanna en meter före hindret än en meter efter det. Att eco-driving ger dåliga bromsar är ett faktum. Att dåliga bromsar ganska drastiskt ökar riskerna för olyckor är knappast heller bestritt. Det är vansinnigt att trafikskolor lär ut, eller snarare tvingas att lära ut en metod som så tydligt minskar trafiksäkerheten. Kanske möjligtvis eventuellt räddar Eco-drivingen någon hypotetisk halv-fiktiv isbjörn, men är den förtjänsten verkligen värd människoliv?
Ecodriving kostar pengar. Beroende på vad det är för typ av bil kan reperationskostnaderna och priset på nya bromsar variera. För min mors Ford handlade det om ca 4 500 (vilket dessutom är några av de billigaste rbomsarna som finns). De byttes senast för två år sedan. Det innebär att eco-driving kostar ca 2250 kr om året för min mor. Låt säga att eco-driving minskar bensinkostnaderna med 10%. För att eco-driving ska bli ekonomiskt lönsamt för en Mondeo-ägare (som drar ca 0,6 l/mil) krävs alltså enkelt räknat att man kör mer än drygt 3170 mil per år (räknat med ett bensinpris på 13kr/l). Kör man mindre än 3170 mil per år förlorar man pengar på eco-driving. Det vill säga att det krävs att man är en riktigt överdrivet hängiven bilpendlare för att det ska bli lönsamt. Med dyrare och lyxigare bilmodeller kan bromsbyten bli ännu dyrare och då krävs det i princip att man kör med bilen flera varv runt jorden varje år för att det ska gå ihop. Mekanikern hade en lite mer avancerad kalkyl än vad jag har här, men poängen är ganska tydlig.
Eco-driving kostar miljö. Huvudanledningen till Eco-drivingens påkomst tordes vara för at värna om miljön. För att producera alla skivbromsar som skall bytas varannat år krävs massor med resurser. Jag är ingen expert på ämnet, men enligt mekanikern ska det tydligen ha varit en hel del omiljövänligheter inblandade i framställningen och utbrytningen som i sin tur ska ge upphov till en hel del föroreningar.

Sammantaget kan man säga att Eco-driving-tramset är en paradshow av byråkrati, då populistisk politik försökt ta sig innanför motorhuvarna. Vägverket har styrts av populitiska miljömål och man har helt enkelt glömt att fundera på hur en bil faktiskt fungerar. Man kan säga att miljöpolitikerna har utfärdat en dogm om att eco-driving är bra för miljön, och sedan har man varken ifrågasatt det eller granskat det närmare. Rimligen borde Vägverket ta hjälp av mekaniker som faktiskt vet hur bilar fungerar innan de ställer upp sina mål.

Problemet med byråkrati-politik är att man tar en sten från ena stranden och lägger på den andra stranden. Sedan konstaterar man nöjt att det nu finns tillräckligt med sten på den andra stranden. Det man fullständigt glömmer bort i alla sammanhang är att det då faktiskt blivit en sten mindre vid den första stranden. Byråkratisamhället tycks ha jättesvårt att se helheter i sammanhang.

RSS 2.0