Politikerbloggen 111022
"Bensinskattens paradoxer
Det finns flera grundläggande problem med bensinskatten. Konstruktionen drabbar hårdast de som har små marginaler och behöver bilen, samtidigt som förmögna storstadsbor fortfarande har råd att fritidsköra. Dessutom gör skatten att företag och privatpersoner får det svårare att spara ihop till nyare och renare teknik. Bensinskatten dämpar ekonomin och det var knappast någon skatt på hästar som drev på utvecklingen av motorer. Denna orättvisa och ologiska skatt måste rimligen sänkas.
I en stor del av landet finns inte tillgång till kollektivtrafik. För väldigt många förekommer det inte i realiteten ett alternativ till den av fossilt bränsle drivna bilen och drivmedelsskatten utgör en straffskatt för vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet. Att nya miljöbilar görs marginellt billigare genom miljöbilspremier har föga betydelse för den som exempelvis av någon anledning inte kan ta ett lån för att köpa en ny bil. Att fantasifulla nya uppfinningar görs och att spännande alternativ på sikt säkerligen kan finnas tillgängligt på marknaden är inte till någon tröst för den som idag behöver ta sig till jobbet och lämna barn på dagis. Mycket av dagens miljöpolitik präglas av ett extremt elitistiskt ovanifrån-perspektiv som gör den lilla människan ansvarig för samhällets strukturer och teknisk utveckling.
En av de grundläggande frågor som bensinskatteförespråkare saknar svar på är hur någon ska få det lättare att spara ihop till en nyare och renare bil när dennes befintliga bils drift görs dyrare. Rimligen borde hushållen tvärt om bli betydligt mindre benägna att investera i nytt fordon ju mindre ekonomiska marginaler de har. Det är knappast så att fattiga människor är överrepresenterade hos nybilhandlaren. Därför bör en minskning av bensinskatten ske.
Den som har störst ekonomiska möjligheter att byta upp sig till en renare bil är också den som har lägst incitament för att göra så. Har du råd att köpa en elbil har du med största sannolikhet också råd med bensinen. Bensinskatten är lika hög för alla, vilket innebär att miljonären obehindrat fortfarande har råd att leka med bensinslukande vrålåk, samtidigt som den ensamstående modern får det allt svårare att få pengarna att räcka till. Denna orättvisa skatt av regressiv karaktär drabbar värst den som har det allra sämst ställt. Därmed bör den också sänkas.
De som verkligen behöver bilen drabbas hårdast. Tillfredsställande kollektivtrafik finns i princip enbart inom tätorter och i större städer. Det är även i huvudsak där som det förekommer utbud av alternativa bränslen. I städer är avstånden oftast kortare samtidigt som inkomsterna dessutom vanligen är högre. Man är alltså betydligt mindre känslig för kostnadsökningar på fossila bränslen där alternativen finns. I glesbygd är avstånd tvärt om längre och inkomster lägre. Framförallt lyser kollektivtrafiken där med sin frånvaro. Den orimliga bensinskatten har minst påverkan på storstadsbor som faktiskt kan ta bussen. Den borde alltså sänkas.
Bensinskatten dämpar ekonomin och hämmar utvecklingen. Ju mer pengar hushållen tvingas lägga på transport, ju mindre pengar kan de lägga på övrig konsumtion. Det går då sämre för företagen som kan anställa färre. Bensinskatten riskerar alltså att kosta mer skattepengar i form av uteblivna skatteintäkter än vad den faktiskt drar in. Bensinskatten är heller inte öronmärkt till några innovationsprojekt. Till följd av den avkylda ekonomin finns det mindre pengar till investeringar och utveckling och omställningen tar längre tid. Utveckling till ny teknik har knappast någonsin historiskt påskyndats genom skatter och förtidsutfasning av befintlig teknik. Utvecklandet av effektivare, bättre och billigare produkter tycks alltid ske – utan statlig intervention. Edison hade knappast haft bättre förutsättningar att i sitt mörker uppfinna glödlampan om man först hade fasat ut stearinljusen. Det var heller knappast så att uppkomsten av bilar skulle bero på någon hög droskskatt. Hade det ens varit möjligt att bygga första kärnkraftverket utan energi från kol? Är det någonsin möjligt att producera morgondagens teknik utan dagens teknik? Denna symboliska och kontraproduktiva avlatsliknande drivmedelsskatt måste sänkas.
Bensinskatten förhindrar utveckling genom att kostnader för befintligt transportmedel ökar och det blir svårare att spara ihop till en nyare och renare bil. Skatten på drivmedel drabbar värst de som har sämst ekonomi och som är i störst behov av bensinbilen. Denna hårt betungande och symboliska skatt som åläggs vanligt folk för att de ”väljer” det enda alternativet bör sänkas.
Sebastian Hallberg
Juridikstudent.
Tidigare bl. a. ordförande MUF Siljan. Upphovsman till en av MUF:s arbetsstämma 2011 antagen motion om att MUF skall verka för sänkt bensinskatt"
