Sebastian Hallberg

Märklig kritik mot Reinfeldt

Det krävs inga omfattande kunskaper för att snabbt se att ungdoms- och invandrararbetslösheten påtagligt är mångdubbelt större än arbetslösheten bland infödda 25-54-åringar. Det är ett objektivt faktum.

 

En annan sak är att att "etniska svenskar" inte till fullo överenstämmer med "inrikes födda". Det förekommer antagligen att personer med annan etnicitet föds i Sverige och att personer med svensk etnicitet föds utomlands. Rimligen syftade statsministern på just inrikes födda och i princip stämmer antagligen påståendet oavsett.

 

Är "etnicitet" ett olämpligt ord?

Ordet "etnicitet" är ett etablerat uttryck. Det återfinns bland annat i författningstext (regeringsformen och diskrimineringslagen mm). Det är knappast rasistiskt att använda det ordet - det är ju till och med en juridisk term. Det kan i sammanhanget nämnas att "ras" avskaffades ur diskrimineringslagen med hänvisning till att det inte finns några biologiska belägg för att några raser skulle finnas, men däremot lät man "etnicitet" stå kvar (prop. 2007/08:95 s. 117 ff). Etnicitetsbegreppet exemplifieras också. "När det gäller etniskt ursprung kan framhållas att här innefattas bl.a. nationella minoriteter såsom samer eller romer" (prop. 2007/08:95 s. 120). Enligt wikipedia är en etnisk folkgrupp en grupp med bland annat gemensamt ursprung, språk och kultur.

 

Jag undrar om den som av en domstol blir tillerkänd skadestånd på grund av etnisk diskriminering skulle anklaga domstolen för att vara rasistisk i och med att den därmed utpekar den diskriminerande som tillhörande en etnisk minoritet.. Knappast..

 

Sammanfattningsvis är inte "etnicitet" ett olämpligt ord.

 

Löfven vill ha lösningar som inte är breda men är emot smala lösningar

Stefan Löfven (s) menade att Reinfeldts uttalande var "obehagligt", "otäkt" och att det är fel att Reinfeldt "pekar på en grupp och säger att det är dom som har problem". Till att börja med ska vi ju konstatera att uppgifterna rent statistiskt är oerhört sanna - ungdomar och arbetslösa har större problem än inrikesfödda 25-54-åringar.

 

Ännu rörigare blir det när man minns vad Löfven sade om ungdomsskatten under partiledardebatten i SVT. Löfven är emot den sänkta ungdomsskatten för att det är en för bred lösning och för att arbetslösheten bland ungdomar inte är ett generellt problem då den är värre i bland annat glesbygden. Löfven pekar alltså ut en ännu mindre grupp än vad Reinfeldt gör men samtidigt är Löfven emot att man pekar ut vissa grupper? Reinfeldts lösning är å ena sidan för bred, men å andra sidan för smal. Ska Löfven redan bli Juholt-rörig?

Den kan också nämnas att det är både normalt, vanligt och rimligt att man riktar insatser dit de behövs och till statistiskt svaga grupper. Varför skulle man lägga pengar på att rikta insatser dit de inte behövs?

 

Federley tror att arbetslöshetsstatistik mäter rätten till Sverige

Den annars ofta så vettige Fredrik Federley (c) verkar ha fått kortslutning. Han menar att Reinfeldts uttalande betyder "att vissa har mer rätt till ­Sverige än vad andra har". Hur tänkte han nu? Att invandrare och ungdomar oftare är arbetslösa betyder inte på något språk att de skulle ha mindre rätt till Sverige. Det är helt enkelt inte möjligt att tolka in något sådant i Reinfeldts konstaterande utan ganska stora mängder av fritt fantiserande. Är Federley intresserad av mer obundna semantiska tolkningsmetoder rekommenderar jag att han ägnar sig åt poesi eller religiösa skrifter. Att påstå att "ungdomar och invandrare är arbetslösa" betyder "ungdomar och invandrare har sämre rätt till Sverige" är ju trams.

 

Johansson tror att den man fokuserar mest på är minst viktig

Ylva Johansson (s) påstår att Reinfelt "legitimerar diskriminering på arbetsmarknaden och får det att låta som att det är viktigare att medelålders svenskar får jobb än att unga eller invandrare får det". Nej. Trams. Frågan gällde ju ekonomiska insatser. Reinfeldt avvisade ju förslaget om en bred insats mot arbetslösheten då arbetslösheten inte är något stort problem bland mitt-i-livet-svenskar. Precis tvärt emot Johanssons verklighetsfrämmande tolkning säger ju Reinfeldt att han är mer intresserad att att lägga resurser på att få invandrare och ungdomar att få jobb än mitt-i-livet-svenskar. Skulle det innebära att det är mindre viktigt att ungdomar och invandrare får jobb? Inte ens små barn skulle kunna få för sig att de grupper som man vill satsa mest på är de man anser minst viktiga, men det klarar Johansson. Korkat trams..

 

Sammanfattningsvis kan sägas att Reinfeldts uttalande överenstämmer med verkligheten och att han använda termer som, i och med att de återfinns i författningstext, självklart borde vara gångbara. En massa kritiker tycks dock ha fått hjärnsläpp och tolkar Reinfeldts konstaterande som alla möjliga konstiga saker. Hur svårt ska det vara att förstå en enkel mening? Ibland undrar jag hur somliga ens hittar upp ur sängen på morgonen..

 

 

 

Kd föreslår nu att höja pensionsåldern från 67 till 72. Människor skall alltså få möjlighet att jobba ända fram till att de fyller 72. Personligen tycker jag inte att någon borde förbjudas ifrån att jobba, men det här är givetvis ett förhållandevis stort steg i rätt riktning.
Motargumenten känns lite väl flummiga. Många tycks hävda att det är så synd om gamlingarna som arbetar. Förslaget var ju faktiskt inte att tvinga någon heller. Men i grund och botten hänger det samman med att befolkningen blir allt äldre och man börjar jobba allt senare. I genomsnitt lever man i dag till man blir 80, inte 70. Någon måste ju trots allt försörja alla. Då är det viktigt att alla som kan jobbar.
Det hävdas även att de äldre måste gå för att lämna plats åt det yngre. Med dagens utbildningsystem är det knappast speciellt många ungdomar som kan konkurrera med äldre erfarna. Det är klart att det dock ser lite olika ut beroende på vilket yrkesområde det rör sig om. För 50 år sedan var utbildningsystemet utformat så att man mycket väl kunde börja jobba när man var 20. Idag kan man i princip inte yrkesutbilda sig överhuvudaget för än högskolan. När man väl är klar med det är man idag närmare 30. Återigen, någon måste ju försörja alla dessa människor som inte jobbar.
Hade man utbildat gymnasieungdomar för att kunna ta över efter 40-talisterna hade detta inte varit något problem. Problemet är att det finns en enorm differens mellan vad näringslivet efterfrågar och vilka färdigheter som utbildas på gymnasiet. Då återstår bara eftergymnasiala utbildningar och då blir man inte anställningsbar föränn 25-30.