Den svenska kulturkolonialismen
Amerikanska valet
I Sverige är Barack Obama en messias. Han är den som ska göra USA till en svensk välfärdsstat. Norrmännen gav Obama Nobels fredspris, främst motiverat av faktumet att Obama inte är Bush. I USA däremot är Obama knappast särskilt omtyckt. Kanske föredrar amerikanerna ett amerikanskt system före ett svenskt?
Inför amerikanska presidentvalet 2008 presenterades det i svensk media som om det bara fanns en kandidat. Över 90 % av all svensk medial bevakning om valet handlade om Obama. Innan dess tycktes valet stå mellan de två demokraterna Obama och Hilary Clinton. Offentligt stödde den absoluta majoriteten svenskar demokraterna. Repulikanernas kandidater betraktades som ett 300 år gammalt lik accompanjerat av en efterbliven nehanderthalshona från Alaska. Obama vann mycket riktigt, men inte med de messianska 90+ % som man i Sverige skulle kunna få intrycket av. Obama fick 53 %, kontra McCains 46 %. Svenskar bör bli bättre på att förstå att det finns många amerikaner som faktiskt vill ha dessa "grottmänniskor".
I svensk media kring det brittiska valet 2010 lät det som om liberaldemokraternas Nick Clegg var det stora stjärnskottet som skulle försvenska britterna. Faktum är att liberaldemokraterna fick i princip lika mycket storstryk i valet som de brukar få. Den kandidat som fungerade bäst i Sverige fungerade tydligen inte bäst i Storbritannien heller.
I USA är Obamas politik kontroversiell. Många betraktar honom som en "jävla kommunist", trots att han med svenska mått är tämligen höger. Amerikanska sjukvårdsreformen som Obama försökt genomdriva bedömdes av många ge den stora majoriteten amerikaner sämre sjukvård till förmån för förbättrad sjukvård för ett litet fåtal som har det sämst ställt. Att sedan i så kallade "krispaket" dela ut belånade skattepengar hit och dit för att "hjälpa ekonomin" är heller inte någonting som imponerar på amerikaner. Vår store messias Obama, som ska rädda världen, har drabbats av hårt motstånd från Tea Party-organisationen, till stor del bestående av amerikanska hemmafruar. Republikanerna växer på gräsrotsnivå bland vanligt folk och förenar sig mot messias Obama. Mycket riktigt blev mellanårsvalet 2010 en stor förlust för demokraterna och Obama.
Vi svenskar bör kanske i större utsträckning förstå att svenska värderingar kanske inte är de som råder i hela världen. Vi kan inte räkna med att de "svenskaste" kandidaterna alltid ska vara de som vinner i utländska val. Obama är definitivt inte någon profet i sin hemby, även om han är det i Sverige.
Inför amerikanska presidentvalet 2008 presenterades det i svensk media som om det bara fanns en kandidat. Över 90 % av all svensk medial bevakning om valet handlade om Obama. Innan dess tycktes valet stå mellan de två demokraterna Obama och Hilary Clinton. Offentligt stödde den absoluta majoriteten svenskar demokraterna. Repulikanernas kandidater betraktades som ett 300 år gammalt lik accompanjerat av en efterbliven nehanderthalshona från Alaska. Obama vann mycket riktigt, men inte med de messianska 90+ % som man i Sverige skulle kunna få intrycket av. Obama fick 53 %, kontra McCains 46 %. Svenskar bör bli bättre på att förstå att det finns många amerikaner som faktiskt vill ha dessa "grottmänniskor".
I svensk media kring det brittiska valet 2010 lät det som om liberaldemokraternas Nick Clegg var det stora stjärnskottet som skulle försvenska britterna. Faktum är att liberaldemokraterna fick i princip lika mycket storstryk i valet som de brukar få. Den kandidat som fungerade bäst i Sverige fungerade tydligen inte bäst i Storbritannien heller.
I USA är Obamas politik kontroversiell. Många betraktar honom som en "jävla kommunist", trots att han med svenska mått är tämligen höger. Amerikanska sjukvårdsreformen som Obama försökt genomdriva bedömdes av många ge den stora majoriteten amerikaner sämre sjukvård till förmån för förbättrad sjukvård för ett litet fåtal som har det sämst ställt. Att sedan i så kallade "krispaket" dela ut belånade skattepengar hit och dit för att "hjälpa ekonomin" är heller inte någonting som imponerar på amerikaner. Vår store messias Obama, som ska rädda världen, har drabbats av hårt motstånd från Tea Party-organisationen, till stor del bestående av amerikanska hemmafruar. Republikanerna växer på gräsrotsnivå bland vanligt folk och förenar sig mot messias Obama. Mycket riktigt blev mellanårsvalet 2010 en stor förlust för demokraterna och Obama.
Vi svenskar bör kanske i större utsträckning förstå att svenska värderingar kanske inte är de som råder i hela världen. Vi kan inte räkna med att de "svenskaste" kandidaterna alltid ska vara de som vinner i utländska val. Obama är definitivt inte någon profet i sin hemby, även om han är det i Sverige.
Kommentarer
Trackback
